Operation Döda Gädda.

Det blev en till gäddtur i helgen, men inte med samma muntra melodi som det brukar vara när man åker iväg och fiskar. Det är nämligen så att det öringvattnet som jag fiskar mycket i har blivit invaderat av gädda. De senaste åren har gäddbeståndet ökat. Det är fortfarande helt okej öringfiske, men jag har märkt en kraftig nedgång i antalet öringar. Där är bakgrunden till Operation Döda gädda. (Jag ska tillägga att jag har största respekt för gäddan som sportfisk och matfisk.)

Gäller att hålla sig i salladen om man vill vara osynlig

Det är en solig eftermiddag i början på Juni och jag slänger in fiske grejjorna i den röda faran (Min röda ferrar... ehh.. Skoda. ) och åker iväg till kraftverksdammen med bäcköring i. Jag har på tidigare turer till vattnet skrämt flera gäddor som har varit inne på de grunda delarna av dammen. Så, jag börjar direkt att smyga längs med vattnet. Samma känsla som i filmen "Den tunna röda linjen" infinner sig när jag smyger fram i den djungel-lika försommar skogen, fram till de grunda partierna. Och gissa vad, klantig som jag var, var jag inte osynlig nog, för precis när jag ska börja kasta sticker en liten gädda iväg, skrämd av en klantig flugfiskare i foppa-tofflor...


Besviken fortsätter jag och fiska, samtidigt som jag ser hur öringarna börjar vaka. Där står jag med en gigantisk gäddfluga och öringen vakar för fullt. Ingenting känns rätt. Lika bra att vandra tillbaka till den röda faran och erkänna sig besegrad av gäddorna.